Ja, idag är det alltså dagen före julafton. Julkänslan vill dock inte infinna sig... Kanske beror det på alltför många plussgrader och ett väder som likväl skulle kunna vara en en skön vårdag i april? Nåväl julafton blir det ändå vare sig det känns som vår eller inte. Själv ska jag snart packa ihop min resväska och ta tåget till syster min. Kanske julkänslan kan komma lite mer då när jag väl är påväg? Hoppas det! 

Annars känner jag mig ganska degig. Inte kroppsligt med mage och sådana saker... Nä, liksom i huvudet. Kanske beror det på att jag inte har gjort så mycket ännu. 

Ibland kommer minnen av hur jag mådde för fem år sedan vid den här tiden. Tiden då jag nylligen fyllt tjugotvå år. Tiden där ingenting spelade någon roll. Tiden där jag hade fått fira julen i Hudiksvall om det inte hade varit för min bästaste syster. Tiden där jag åt julmat och därefter sov fram till Kalle Anka. Tiden då mamma hade varit död i tre veckor och sex dagar. Tiden då ingen visste att pappa endast hade tretton dagar kvar att leva. 

Det är tur att tiden förändras, det är tur att man förändras (i alla fall om det är till det bättre). Det är tur att man anpassar sig efter hemskheter. Det är tur att de som verkligen betyder finns för en - som man själv finns för de. Det är tur att man har minnen som är fina. Det är tur att man kan skratta och gråta tillsammans. Det är tur att man kan komma ut starkare på andra sidan vad man än har varit med om! 

 

Och till Madeleine - http://callmemadeleine.blogg.se om du läser detta får du gärna kommentera ditt lösenord igen. Det försvann på något mystiskt sätt. Dock vet jag inte om jag kan komma in på din blogg igen då jag blivit blockad av för många lösenordschansningar... Förhoppningsvis försvinner det!

Förövrigt önskar jag er en trevlig dag (på den längsta dagen, som det sägs - i alla fall för de flesta barn). Och ta det lugnt i trafiken om du ska någonstans över julen. Bättre köra försiktigt och komma fram än att köra för fort och ja... Kanske inte alls komma fram.