Under en tid har jag inte mått så bra. Det har varit mycket ångest (även panikångest) väldigt deppigt o.s.v. Men nu börjar det äntligen kännas som att det håller på att vända. Och så här kan man väl säga att det ser ut varje år, det går upp och det går ner. Deppression, ångest (förut även ätstörning som blev sämre och bättre, som icke finns idag) och sen vänder det och blir bättre. Sen faller jag och bla bla bla. Så förhoppningen ligger på att även få bort ångest och deppressionerna. Nu gäller det att vara i nuet, njuta ordentligt av dessa dagar som känns mer ok. Insupa hoppet om framtiden som även det tittar fram. För allt kommer att bli okej, någon gång. Det som är kaos nu kommer att lätta. Livet är så mycket mer än det jag än så länge upplevt. Det är inte kört, tvärtom, det är bara början. Försöka att bara segla med. Och faller jag så får jag försöka påminna mig själv om att det inte alltid kommer att vara så.

Jag har lagt på brev, jag har varit på banken, ringt telefonsamtal och hållt ihop. Nu är det bara den där väntan och reaktionen kvar. Det som kommer får komma, jag vet att jag gjort rätt och det kan ingen ta ifrån mig - det kommer att bli ok. Jag kommer att må bättre, livet går uppochner, och med hjälpen jag får kommer saker och ting att bli så mycket bättre. Jag kommer att få känna samma glöd på livet som jag gjorde hösten 2013 (när jag började utbildningen), igen. Jag bara vet, och kampen är min och den tar jag för fullt och kommer fortsätta att ta. 

Från det ena till det andra igår var jag till frisören och toppade mitt hår. Jag blev faktiskt väldigt nöjd för en gång skull. För nu blev det endast toppning, något som alla inom frisörbranchen inte verkar förstå innebörden av! Så jag fick behålla min längd men håret blev mycket fräschare. Och håret som verkligen blev ännu längre än vad jag trodde när hon plattade det (jag plattar det väldigt sällan numera), and I like it! Lite spännande det där när förändring av mitt långa hår kommer att ske. Sist jag gjorde en stor förändring var 2010, då var det väldigt kort i jämförelse. Tyvärr har jag inga bilder från då på denna dator så kan inte visa er just nu.  

Besök hos mormor igår och sista intaget av antibiotikan så nu kanske mina aptit kan komma tillbaka (wiiiie!!!) och farmor och farfar idag. Samt ett bra läkarbesök och veckohandling.

Och hej och hå vad suddig denna bild blev, men längden på håret syns i alla fall.