Idag är inte en vanlig dag. Det är inte tvivlan, det är fakta. Det är en segerdag!
Igårmorse tog jag för sista gången mitt pick och pack och for till Mora (MHE-kliniken), för att sova en sista natt och sedan avsluta min tid där. Jag kom hem för inte så längesen, sitter nu i soffan och funderar. Inte bara på att jag faktiskt hade min sista dag där idag, utan också för att jag nu kan säga orden på riktigt efter alla dessa år, för att det verkligen är sant. Jag Är Frisk!
nu har jag bara lite finslipningar kvar för att jag ska känna mig helt nöjd.

Jag är så glad över att jag fick denna chans!



Jag önskar så att jag kunde berätta det för mamma och pappa.
På riktigt få säga orden de hoppades på så mycket.
Bli kramad och krama om.
Jag kan se stoltheten i deras ögon. Se hur mammas tårar rinner av lycka.
Förhoppningsvis har de redan fått veta det ändå på ett eller annat sätt.
(allt är möjligt!)


Never give up!