Det är inte ofta jag är där, och det är mest för att det för min del känns lika tankfyllt att tända ljus för mamma och pappa hemma då och då. Fast sorgen har varit ovanligt stark på sistone så idag var jag faktiskt till kyrkogården och tände ljus vid pappa och Agnetas gravsten och ett för mamma på minneslunden, M följde med mig. Höstsolen sken så vädret hade jag verkligen med mig. Jag tänkte att det kanske skulle kunna hjälpa mig att ta bort det värsta av sorgen och saknaden. Alltså jag vill absolut inte bli av med den helt men ja, kanske få ner den någon nivå. Och på ett sätt gav det mig en lättnad att åka dit, på ett annat inte specielt stor skillnad. Nu vet jag i nuläget inte vad lättnaden står för, men det kändes i alla fall inte bortkastat om jag säger så.

Annars har jag gymmat (skrattat inombords åt människor som inte kan släppa tag om mobilen ens på gymmet, sorgligt),
myst i soffan framför tv:n med myskläder, tofflor, lilla hårbollen Sigge tätt intill och tända ljus i försök att värma upp min lite för kalla lägenhet.