Coca Cola Christmas Commercial

Denna reklam har visats under många år i olika varianter. Har tittat runt lite och jag diggar nog denna från 97 bäst, just för att jag gillar den långa versionen, som liten tyckte jag dessutom om när pojken som nästan missade hela tåget fick en liten överraskning av tomten när ingen såg ;) Och ja, jag erkänner Coca cola har gjort en påverkan på mig :p (mamma med, hon tyckte som jag att det är så fint med alla lampor, an christmasfeeling liksom - haha!)

Och det rullar på...

I helgen som var så träffade jag Matilda (en vän från gymnasiet som vanligen bor på Gotland numera) hennes kompis. Vi var ut på fredagen, drack cider, pratade, skrattade, dansade och suprise suprise Melody club sjöng live. Det hade vi ingen aning om när vi kom dit. Sen på lördagen kom min ena bror med familj och grattade mig i efterskott. När dem hade åkt så tände jag ljus för mamma och hade det lite stillsamt. Sen drog jag in till stan och åt på restaurang med samma tjejer jag skrivit om ovan. På söndagen tog jag ett pass på gymmet för att sedan dra till mormor som bjöd på lunch och även hon fick gratta mig i efterskott. Trots att det var en tung helg gick det ok.

Och nu då? Jo kursen jag går på börjar lida mot sitt slut. Shit, vad snabbt det har gått (och vad snabbt allt går!), bara nio tillfällen kvar om jag räknat rätt. Lite småsorgligt. Men sista veckan kommer jag att leva lyxliv på förmiddagarna. Bussarna ska tydligen byta färdvägar och vissa bussnummer kommer tas bort andra tillkomma. Just nu måste jag byta buss på morgonen, men som sagt sista veckan blir lyxig, då kommer jag att få åka enda fram ;)

Efter jul blir det arbetsträning, då ska jag befinna mig på barnkliniken här omkring och hjälpa till med saker som personalen annars måste stressa med eller inte alls hinner göra, jag blir lite av en alltiallo liksom. Wiiie!

På lördag är det första adventelt, helt otroligt!
Och lite vitt har faktiskt prytt marken här idag. Det är inte så att jag hurrar, men ok ... snön kan få komma om den tänkt att stanna ett tag,
dvs att vädret inte skiftar mellan pluss och minus hela tiden. Att slaskplask håller sig borta.
Men den där snökanonen som det skrivs om i tidningarna kan dock byta riktning tycker jag. Lagom är bäst!



I will always love you!

Som jag har gruvat mig för denna dag. Känslan av att tiden springer förbi. Och påminnelsen om att det är två år sen du lämnade oss - mamma, två hela år! men det känns konstigt då det fortfarande, ibland kan kännas som igår. Och att då när jag inte trodde att det skulle kunna bli så mycket värre, var helt ovetandes om att pappa och Agneta skulle följa din väg bara några veckor senare. Jag har aldrig upplevt så mycket sorg som då, aldrig någonsin känt mig så utom kontroll.

Du finns i mina tankar varje dag - Mamma, jag saknar dig!
Men jag har något dyrbart i mitt hjärta. Jag har minnen, mycket fina minnen!
Jag är glad för tiden vi fick, även om jag önskar att den blivit längre.
Men jag hoppas att du har det bra där du är. Och att vi ses igen!