Just so you know!

Jag mår just nu ganska dåligt vilket innebär att bloggen inte kommer bli särskit prioriterad. Detta kan dock vända fort, om jag har tur. Men så länge det är så här kommer det att vara lite tomt. Men jag kommer tillbaka, kanske kommer världens bloggsug ändå, hehe. Om jag inte skrivit något innan nästa helg, så vet ni att helgen spenderar jag i Umeå med min kära vän. Och antagligen får ni lite uppdatering från den lilla Norrlandstrippen efteråt! men jag vill skriva detta så att ni inte får för er att jag gått upp i rök. Varför jag mår dåligt kommer jag dock att hålla för mig själv, då jag anser att det är viktigt med gränser om vad jag skriver här. Fast nu vet ni i alla fall. Och som sagt jag kommer tillbaka, så häng gärna kvar!


PUSS & KRAM TILL ER SÅ LÄNGE!

 

Autopilot

Och här ekar det lite tomt. Det har varit mycket att göra på sistone, sjukgymnast hit och sjukgymnast dit o.s.v. ... 3 st olika för att vara exakt. Jag kan inte påstå annat än att jag känner mig lite speciell ;P Nä, men nu har jag i alla fall sållat ut tror jag. Hm... För vissa är det svårt att få en, och så får jag tre i stöten liksom. Känns ju liiiite onödigt. Det måste helt enkelt blivit något fel med kommunikationen med läkaren helt enkelt, ändå så sa jag ju det några gånger... Men men... Nu har jag i alla fall bestämt mig för vilken jag tänker ge en chans.

Annars då, man kan väl iprincip säga att jag går på någon slags autopilot. Det känns ganska grått och trist i mitt liv just nu. Men jag gör det jag kan för att tillföra bra saker i mitt liv trots att det ändå inte gör en sådär jättestor skillnad. Försöker tänka både långsiktigt och kortsiktigt. Som till exempel pratade jag länge med Linda igår, det är så sällan vi pratar så det var härligt att höra hennes röst igen! idag har jag varit till farmor och farfar på lunch och imorgon ska jag luncha med Emma. Den 27:e februari drar jag upp till Umeå över helgen för att hälsa på Malin. Det gäller att försöka se det fina i det lilla, och mina närmaste vänner får mig alltid lite gladare av att bara vara som de är! 

Sen för er som inte vet har jag börjat i en ångestgrupp som verkar bra. Gruppen är helt ok. Förhoppningsvis får jag lite uppfräshning av verktyg från förr men även ännu mer kunskap och en chans på vägen till att en dag nå upp till det som jag idag strävar efter. Att få må bra i helhet (slippa det där gråa och sega i för stora lass) i längre, stabilare perioder och att börja jobba o.s.v. 



och håret blir längre och längre, and I like it!