En svacka... i.g.e.n.

Ja, jag kan inte sticka under stolen med att det är ganska tufft just nu. Måendet är inte det bästa och jag har hamnat i en svacka igen. Det var ganska ok eller ja, ska jag säga stabilt ett tag men nu känns det ganska jobbigt. Men jag får ta en dag i taget helt enkelt (någon gång lär det ju vända) och försöka se det fina i det som går. Exempelvis idag... Vädret har varit helt underbart! jag har gjort ren Sigges två lådor sådär att jag skrubbar ren dem och har i ny fräsch sand (jag har en en jättefinkänslig katt som inte kan kissa och bajsa i en och samma låda, innan jag upptäckte detta bajsade han på golvet om han redan kissat i lådan, först trodde jag att han var sjuk men jag gick in på google där jag läste tips och jag provade detta och det fungerade; och för att jag ska kunna vara borta under dagen behövs därför två stycken lådor), under veckan har jag även kammat hans päls och klippt hans klor. Sen har jag det relativt städat i lägenheten. Förutom det har jag fina människor runt mig som bryr sig om vilket jag är otroligt tacksam över! :)  

Förövrigt luktar det inte gott i min lägenhet, jag tror att grannen röker inne och att vinden blåser "fel" så att jag får in lukten till mig. Usch. Hoppas det är borta till imorgon!

Jag kollar förresten på Ängelby, fick tips om den igår. Väldigt bra faktiskt, med Mia Skäringer i huvudrollen. Jag hade ingen aning om att hon var så mångsidig i sitt skådespel utan trodde väl att komedi är hennes grej. Men jag tycker att hon gör denna seriösa och (kan man kalla djupa?) roll riktigt bra!

Amanda

ska hålla tummarna för att det blir bättre snart <3
åh gillar också Ängelby!

sv: vad kul att du tycker det :D
håller med :)

Svar: Gör jag också!
apeaceofmee.blogg.se

Emely

Hittade precis in och blev oerhört rörd av dina tidigare inlägg! Min mamma dog för två år sedan men det känns fortfarande som igår. Hur jag orkade hantera hela situationen då kan jag fortfarande inte svara på men man hittar kraft. Någonstans ifrån. Ibland känns det som jag är svagare nu än då, kanske för att verkligheten har kommit ikapp. Får jag fråga vad dina föräldrar dog av? (inget du behöver svara på) Kram

Svar: Beklagar din mammas död. Ja, precis så kände jag också, har ingen aning alls hur jag egentligen tog mig igenom det hela Fast det sägs ju att när man känner att man inte orkar längre så orkar man oftast lite till. Kraften finns fastän den egentligen inte finns. Förstår dig precis. På ett sätt känner jag mig också svagare idag än då, ibland. Ja precis, jag själv tror att man försvinner in en chock och när man väl "vaknar" ur den blir det ännu värre. Visst kan jag berätta det. Min pappa har varit psykiskt sjuk när jag var barn och var väldigt sjuk under lång tid. När min mamma dog så blev han dålig igen (efter att ha varit frisk i över tio år) och tog sig direkt till psykiatrin för att inte falla för djupt ner som sist. Grejen var den att symtomen på depressionen han trodde att han hade och blev inlagd för inte var problemet egentligen. Men de på avdelningen tog inte hans fysiska problem på allvar utan trodde att det hörde ihop med det psykiska. Men sen lite försent kom de på att det kanske inte var så och skickade upp honom på sjukhuset. Det visade sig att han drabbats av hjärninflammation (alltså inte hjärnhinneinflammation) och medicinen tog inte så han dog. Mamma hade tidigare haft mycket problem med det inre organen och alla möjliga ledsjukdomar. Så en dag fick hon en hemsk hosta och trodde att hon fått influensa men dog hemma av något hjärtfel (vad det var vet jag inte riktigt). De dog med 6½ veckas mellanrum. Får jag fråga vad din mamma dog av? (du behöver inte heller svara på det om du inte vill) Kramar!
apeaceofmee.blogg.se

Malin

Skönt att man kommit på en lösning på ett problem iallafall 😊

Svar: Japp! :)
apeaceofmee.blogg.se

Amanda Jona [SPONTAN]

Hoppas du tar dig ur denna svacka så fort som möjligt, stor kram till dig!

Svar: Hoppas jag med. Kram tillbaka!
apeaceofmee.blogg.se