Kyrkogården

Idag var jag och M till kyrkogården och solen sken på den nästan helt blåa himmelen. Pappa har ju en egen grav tillsammans med Agneta och mamma ligger i en minneslund. Så då var jag med två ljus (ett till pappa och ett till mamma) och änglarna jag fotograferade förut (länk här). För första gången av de gånger jag varit dit föll det faktiskt lite tårar. Förut var jag inte sorglös... Tvärtom så känslofylld att jag nästan sprack! jag gjorde då allt för att inte "tappa kontrollen" och tryckte därför ner allt. Men som sagt inte idag. Men tanken slog mig hur konstigt livet egentligen är. Vi ska liksom leva för att sedan dö ... och i helgen var det Alla helgona och därför fanns där många fler ljus än vad det gjorde förra gången jag var dit. Det är så svårt att förstå att alla ljusen (som var massor) står för en människa som tidigare levt. En mamma, en pappa, en son, en dotter, en mormor, en morfar, en farmor och en farfar o.s.v. Det blir så ogreppbart. Underligt. Och det är riktigt svårt att tänka att jag själv kommer ligga där när mitt timglas runnit ut. För man kommer aldrig levande ur livet.

Efteråt träffade jag min kusin Camilla och vi tog en lunch på stan, jag tog en ris och kebabtallrik, det var mumsigt! Jag insåg att Charlie växt en hel del sedan vi sågs sist och då är det bara några veckor sedan. Han var då inte bebisstor längre även om han fortfarande är väldigt liten. Dessa små krabater är så otroligt söta :)). Och efter det blev det till att handla lite för att sedan dra mig hemåt. Det sa bara pang så var jag skittrött. Så la mig i soffan en stund och tog en stödvila så nu är jag lite piggare igen. Funderar på om jag möjligen kan ha vattenbrist då jag för en stund sedan började må så otroligt illa, fast nu är det bra igen efter att ha ätit och druckit vatten ur ett stort ikeaglas. Men jag förstår inte att det ska vara så svårt att komma ihåg att dricka vatten, jag som hade blivit så duktig på det där, haha;D idag är det katastrofalt... Men, men får väl ta och göra något åt det nu då när jag är hemma!
  
Och vet ni vad jag ska göra imorgon? Jag ska åka och hälsa på, på ett katthem :) Som jag önskar att jag kunde skaffa fler katter eller arbetsträna där, men det känns inte så passande när jag äter allergitabletter och inhalerar astmamedicin dagligen för just katt (astmamedicin även inför träning). Det skulle vara att leka med ödet, och det skulle vara fruktansvärt om allergin skulle bli så pass svår att jag inte längre skulle kunna ha kvar min egen lilla plutt (Sigge, som egentligen är annat än en liten plutt... Stor plutt ;)). Nu går det ju faktiskt bra och jag vill att det ska förbli så. Men nog är det frestande allt att ta hem fler pälsbollar :) fast nu får jag nöja mig med att gå dit och bara titta (eventuellt gosa med de) en liten stund.  

♥ Evahle.se - en blogg om psykisk hälsa ♥

Kul att hälsa på på ett katthem. Det gjorde jag i somras, men jag ville ju ta med mig alla hem haha :)

Svar: Haha, så kände jag också idag. De var så grymt söta! :)
apeaceofmee.blogg.se

Anita

Vackert <3

Svar: Kram :) <3
apeaceofmee.blogg.se

Erica

Vad mysigt att hälsa på ett katthem. Jag älskar katter och saknar mina (som bor ute på landet hos mormor och morfar) som jag pratar med i telefonen ibland. Pratade med en av dem, Petrus, igår tror jag det var och precis när jag sagt "Jag älskar dig, Petrus!" så börjar han spinna. Så söt... <3

Svar: Ja det var verkligen så väldigt mysigt. Jag kunde lätt ha tagit med mig hela gänget hem :) Naaw, vad gulligt att han spann tillbaka till dig! <3 katter är fantastiska djur. Jag skulle absolut ha fler om jag inte vore allergisk!
apeaceofmee.blogg.se

LIL' BABUSTYLE - The truth is mine

Dagar som alla helgona, jul osv är de dagar man tänker som mest på de som gått bort. Vanligtvis lever man livet och det går fortare än man tror, men just dessa dagar så känns det alltid som något saknas. I år kommer det kännas konstigt när mormor inte firar jul med oss, då hon är den enda släktingen som i princip alltid gjort det. Det blir tomt på något sätt.

Jag var faktiskt inte till kyrkogården i helgen. Pappa var dit och tände ljus, men jag klarade det inte. Det är alldeles för många som ligger där som har stått mig nära. Men jag tände ljus här hemma för dem och tänkte lite extra på dem.

Svar: Ja, verkligen jättefort! :/ Förstår din känsla kring julen. Min mamma var en riktig julfantast. Hade ofantligt mycket tomtar, julpynt och bak, det var alltid så traditionsenligt (jag gillade det mycket!) och alla i vår familj var oftast samlade. Alla syskon och syskonbarn. Men nu är det annorlunda. Och jag gör oftast olika, ibland tar jag fram allt pynt jag har, andra år klarar jag inte att ta fram någonting.Jag hoppas att du inte har skuldkänslor för att du inte var ner på kyrkogården på självaste Alla helgon, för det är inte det viktigaste enligt mig. Det viktigaste tycker i alla fall jag är att man gör det som känns bra för en själv. Som i ditt fall tända ljus hemma. Jag var heller inte ner på kyrkogården då och åker väldigt sällan dit.
apeaceofmee.blogg.se

Amanda

vad mysigt med katthem :)

kramar <3

sv: jag tog liiite för mycket för den är väldigt dryg men gick in snabbt i huden i alla fall:) och händerna är fortfarande lena :)

Svar: Ja det var verkligen jättemysigt :)
Sv: Okej, kanske något jag borde köpa med andra ord! :)
apeaceofmee.blogg.se

Amanda

sv: tack så mycket :)